Sveriges största sajt om kalligrafi med brevkurser, tips & tricks, länkar och webbshop

Pysslig eller händig

by Marie Fredriksson on 2012-12-13

in personligt

Någon frågade mig nyligen om jag alltid varit ”pysslig”. Jag vet inte om just ”pysslig” är rätt ord, men jag har nog gjort saker med händerna hela mitt liv. Efter eget huvud. Så jag är nog mer händig än pysslig. 

Jag gillade att teckna med blyerts som barn. Serie- och Disneyfigurer kunde jag kopiera i timtal. Som lite äldre gillade jag att rita av personer från foton i tidningar och magasin och skolkataloger. Mina föräldrar köpte Åke Skiölds teckningskurs till mig när jag var en elva-tolv år, men den var nog riktad till vuxna så det blev inte så mycket med det tyvärr. Alla tänkbara typsnitt ritade jag också av i mängder.

Kopierade typsnitt och Disneyfigurer (1984)

Kopierade typsnitt och Disneyfigurer (ca 1984)

Jag var även intresserad av handarbete från tidig ålder och skämdes lite över det också, på barns vis. Ingen av mina kompisar kunde ju hålla i en virknål knappt, än mindre brodera korsstygn och göra dukar i hardangersöm (fast då var jag i och för sig lite äldre). Så det var nåt jag gjorde utan att kompisarna riktigt visste.

Intresset för och kunskapen om allt det här fick jag från mamma, som så vitt jag kommer ihåg alltid hade något handarbete på gång. Hon är vänsterhänt och jag vet att hon tyckte att det var lite svårt att lära ut speciellt virkningen, men det löste sig ändå. I en pärm i min bokhylla står fortfarande hennes mönsterbok från skoltiden – fast utan omslag, det försvann för länge sen. Min pappa är också väldigt allsidigt händig, och jag tror att jag har ärvt en del av ”händigheten” från honom. Kanske inte på ett sätt som direkt kan appliceras på min kalligrafi, utan mer indirekt. Jag brukar fixa det mesta som jag behöver göra – inte blixtsnabbt alla gånger, men hyfsat ok åtminstone. :)

I alla fall – dockor sydde jag flera stycken, både för hand och på symaskin. Stoppade dem med tyg från gamla kläder, klippta i bitar. Gjorde kläder till min Sindy så klart. En gång tog jag ett mönster till en vuxen kvinnas baddräkt från en av mammas veckotidningar, och skalade ner det så att det passade Sindy. Tyget var ljusblått och blankt och det var nätt och jämnt att det gick att få  på henne baddräkten när den var klar utan att bruka våld. :)

En kavalkad av dockor

En kavalkad av egenhändigt tillverkade dockor (fast mamma hjälpte ibland med håret och en del kläder)

Jag vek oräkneliga origamiblommor och grodor och kuvert och skålar – ju mindre i storlek, desto roligare. Använde alla upptänkliga papper – presentpapper, godiscellofan, plast från tuggummipaket, Jenka- och Hubba Bubba-omslag. Det blir grodor som bara är ett par centimeter stora av tuggummipapper. :) Och så klart så älskade jag pärlor som väl nästan alla flickor gör. (Jag säger bara 80-talets discopärlor! De kunde man ju trä om och om och om igen på snören.) Och så pärlväven, där jag kunde väva in bokstäver och namn och geometriska mönster i pärlbanden. Och så vidare.

Exempel på tidig kalligrafi

Exempel på tidig kalligrafi

Sen, när jag upptäckte kalligrafi runt fjorton års ålder, så försvann i stort sett behovet av att hålla på med allt det där andra, även om tecknandet levde kvar ett tag till. I stället blev det timme på timme med pennan i handen. Flera hundra timmar blev det nog med åren skulle jag tro – jag var biten!

Det är inte förrän på senare år som det har börjat kliat i fingrarna att göra något annat än ”bara” använda penna och papper. Det har mest blivit metall hittills så klart, men jag har flera ideer på lager som pockar på uppmärksamhet och vill prova vingarna. Alla har det gemensamt att de på ett eller annat sätt innehåller bokstäver och kalligrafi i någon form, och det kommer nog alltid att vara så tror jag. Min passion för bokstäver verkar vara bestående.

Om nu nån bara kunde ge mig 24 timmar extra varje dygn så skulle det nog bli verklighet av några ideer snart också!

Marie Fredriksson



Leave a Comment

Föregående inlägg:

Nästa inlägg: